VIKTIG FRÅGA

hej mina få, men ytterst värdefulla och uppskattade, bloggläsare! jag har en fråga till er: borde jag designa om bloggen?
 
labyrinter har ju sett ut såhär sedan 2009 så på ett sätt, är det kanske dags för en förändring, men vore det verkligen labyrinter då?
 
är courier new pretto? är kategorierna vilseledande? är bannern ute? är jag tråkig?
 
så många frågor
 
hjälp mig att besvara dem
 
lämna en kommentar, och ignorera att det står så töntiga saker ovanför de ifyllbara fälten såsom: "Mr/Mrs? Tell me: och Note:"
 
för det behöver sannerligen ändras. om jag orkar sätta mig in i html-koder fungerar igen dvs..
 
avslutar det hela med en cambild på mig för att få er positiva och engagerade:

näst sista natten i augusti detta året

jag är hemma i mitt rum och stod nyss lutad ut genom fönstret och tittade på natten och på åkern där dimman längst bort såg ut som en sjö. så jag tänkte att det var en sjö.
 
klockan är bara kvart i tio men det känns som minst midnatt.
 
konstigt att skolan har börjat men att mitt sommarlov aldrig kommer ta slut. aldrig än så länge i alla fall. mest av allt vill jag köpa platåskor.
 
häromdagen läste jag lite i mitt bloggarkiv. jag klickade på en månad och det blev mars 2010. det verkade vara en bra bloggmånad för mig. märkliga inlägg att skriva helt utan att ens vara påverkad av någonting. titta bara på detta inlägg.
 
hur länge ska man leva på saker man gjort men inte längre gör egentligen
 
"men freja du läser ju mycket och skriver ju mycket och så"
 nej mina vänner, jag läste böcker när jag var elva och jag skrev.. ja när har jag någonsin skrivit? ryktet klarar sig utan att jag gör något nytt alls.
 
förresten har jag slutat må illa. eftersom jag inte bloggat om det vet ni inte om det men ändå sedan jag började dricka laktosfri mjölk i mitt kaffe har jag mått så illa hela tiden. jag tänker att det berodde på de knäppa processerna mjölken måste gå igenom för att bli fri från mjölksocker, så jag började dricka kaffet svart. men illamåendet har bara spridit sig, och på senaste tiden har jag gått omkring med spykänslor nästan jämt. när jag druckit vatten, när jag gått mellan mariestads-tidningens lokaler och min lägenhet, när jag ätit lunch.
 
har funderat på om min kropp vill skaffa bulimi eller något. så har jag tänkt: ja! äntligen finner jag min diagnos, jag kan få tabletter och gratis pengar.
 
men nu har jag inte druckit kaffe på två dagar och min hals går omkring som en fri man utan kväljningar. är det inte fantastiskt?
 
ett inlägg utan bilder och ingen kommer läsa det. kanske behöver jag ta fram min gamla systemkamera och öppna photoshop igen. men vem behöver det när man har instagram????

filmtips

hej kompisar

har ni tråkigt??? vill ni se en film??? DÅ har jag tipset till er! detta är en film med flera fördelar:

- den är på norska
- innehåller sex
- och en tjej som blir utstött

som hipp hipp hora eller fucking åmål fast bättre, eftersom den är på norska, och handlar MYCKET mer om sex!

här är trailern:

 
hehe och här är en ypperlig länk om ni helt enkelt inte orkar googla turn me on dammit watch free movie online putlocker stream cat.  (och JA det är textat på engelska, herregud alla vet ju att norska är oförståeligt..)
 
varsågod för tjänsten.
 
:)
 
såg denna film ikväll så ja jaha då är väl den här kvällen fulländad och det finns kanske inte så mycket jag kan göra för att fullända kvällen mer. för bloggens skull kan jag berätta om min dag. jag har skrapat fönsterfoder fria från färg och sandpapprat, målat klart ett trekantigt fönster, åkt bil för första gången helt ensam, handlat i tidan utan att byta om från arbetskläderna eller ens kamma luggen, sen lagade jag mat och sen drack jag öl och sen såg jag på film. efter det borstade jag tänderna. tack hej puss nu ska jag sova

 

sex and the city, vad fan egentligen???

hej bloggen
 
visste ni att hela min sommar har jag tittat på satc? alla sex säsonger och nu, till och med filmerna. varför? för att bli ett med min generation så klart :)))))))))
 
min första reaktion på att ÄNTLIGEN vara klar med detta meningslösa maraton är mest: ÄNTLIGEN.
 
det har varit en plåga. bortsett från samantha och miranda ibland, verkligen en plåga.
 
att berätta hur genusarg man är på sex and the city är väl ungefär att slå in varje inslagna dörr som finns men ändå, tillåt mig bli arg på hur många gånger carrie drar med nåt ragg hem, ligger med denne, han överst, omedveten om hennes rynka mellan ögonbrynen och frånvaro av stön, skrik, jamanden (ljud som annars gärna figurerar i denna tv-serie), jaha och sen är den sexscenen slut. nästa dag klagar hon inför girlsen hur dålig han var på att ligga. OCH MAN BA EEEEEEH HALLÅ NI VAR TVÅ I DEN SÄNGEN VAD HAR DU ENS LÄRT DIG AV ATT VARA KOMPIS MED SAMANTHA KAN DU INTE BARA SLUTA LIGGA DÄR OCH FUCKING TA EMOT SOM ETT JÄVLA OFFER SLÅ HONOM I HUVUDET MED EN STILETTKLACK OCH HOPPA UPP VAFAN
 
det är min spontana reaktion lite si så där.
 
sen hur hon rör sig när hon blir arg? hur hon rycker och fäller ihop sig och spretar med fingrarna och spasmerar med armar och ben och man känner mest: vad gör du? passar det bara att röra sig när du är arg men inte när du ligger? sen hur mycket smink hon har hela tiden? till och med när hon vaknar på morgonen och tar på sig nån snubbes skjorta och myser i sängen har hon perfekt make. mycket realistiskt.
 
ska sluta klaga nu. allt det här var väl sagt redan år 1990. förutom allt dåligt om den andra filmen som jag skulle kunna ta upp, men jag tror inte jag orkar. den filmen fick väl tillräckligt dåliga recensioner?
 
det värsta med sex and the city är nog kanske att man skulle kunna känna sig inspirerad av vad de har på sig. fashion baby fast NEJ. de har jätteofta på sig jättefula kläder. jag är mycket snyggare
 
 
tröjan är orange och vintage, det betyder att jag är fashion.
 
fuck yeah
 
 
 

visste ni att jag fick körkort idag (kort version)

såhär glad såg jag ut när jag fick se en ruta som det stod "godkänd" vid ikryssad:


fast ne. jag såg ut sähär, sexy, avslappnad, lugn, glad, förvånad, megan fox:



fast ne. egentligen såg jag ut såhär:

'
chockad out of my mind

visste ni att jag fick körkort idag (lång version)

och visste ni att efter uppkörningen var jag tvungen att gå genom ösregn i tjugo minuter in till stan. jag hade varken paraply eller bra kläder, men det gjorde ingenting, för jag var lycklig som en dag.

både teori- och körprovet kändes som rena chansningar om jag skulle klara det eller inte. jag tänkte att om turen är på min sida klarar jag nog ett prov. men mirakel skedde och jag klarade båda.


ibland känner jag att jag glider för mycket. HALLÅ ELLER kan man möta lite äkta svårigheter eller? jag har så många bra betyg jag inte förtjänar men jag fått ändå (jaaaa freja asså du har ju bara presterat vg, vg+, men jag vet ju att du är duktig....du får ett mvg), och nu klarade jag att ta körkort fastän jag inte alls borde ha fått det. jag glömde blinka, tog fel på höger och vänster, körde nästan på några vid ett övergångställe, visste inte hur man satte på halvljuset ELLER parkeringsljuset ELLER backljuset?

förlåt jag vet att detta är mycket ointressant men MÅSTE verkligen ventilera. VARFÖR BLEV JAG INTE KUGGAD? var det för att jag märkte alla fel? "oj hehe glömde visst blinka där x)" förarprövaren: *:|*

"Kör vänster här framme"
"NEEEEE jag får inte ens köra åt vänster här!!!!" *inbillar mig enkelriktning*
"nehe varför inte det?"
"hehe eller jo jag skojade bara"
"va fan? vi försöker inte lura folk :@"

så många pinsamma tystnader. men jag är hur som helst glad att jag inte hade så mycket handsvett att jag gled på växelspaken. det gjorde jag en gång. swping sa det sen hade handen slirat iväg åt andra håll.

helt okontrollerbart.



en dusch är något man kan ta

idag är en dag jag tycker om saker. i själva verket är det en dag jag känner mig som en gammal flowerpowerhippie, fullständigt hög på kärlek. jag älskar det mesta idag. jag älskar min familj, jag älskar mina vänner, jag älskar mina katter, jag älskar min pojkvän, jag älskar yoghurt och jag älskar mig själv. förstås. nja. inte så självklart egentligen.

utgång igår. så roligt och så himla mycket i mariestads tecken. tre-fyra gånger gick vi mellan kg5 och stadt, vi ville ju såklart vara där det var mest folk. det visade sig att det inte var särskilt mycket folk på någondera av ställena.

jag blev alldeles för full och var inte långt ifrån att ställa mig på det nästan tomma dansgolvet och skrika JAG ÄLSKAR ER till mina kompisar och kanske alla andra med. lyckligtvis hände inte detta.

i ett svagt ögonblick tog jag fram mobilen och bestämde mig för att berätta för världen att jag var på babylon och köpte pizza. detta genom att twittra:

ett bevis på hur vitsig jag är. babylon. det borde förbjudas att vara så rolig.

nu är jag i alla fall hemma i mitt hus, bakis och nöjd. en dusch på det


jaha

jaha så börjar skolan igen. för alla utom mig, förstår jag. och inte förrän idag slog Den Stora Framtidsångesten mig. på frågan "vad händer i höst då gumman" har jag mest svarat surt "AHH LEVA KANSKEEEEEEEE" men nu

men nu?

om jag är arbetslös eller inte har jag ingen aning om. om jag har körkort om några dagar eller kanske aldrig har jag heller ingen aning om. jag vet inte heller om mina föräldrar i smyg försöker kasta ut mig, och jag vet inte riktigt om jag helt och hållet vill flytta till mitt rum inne i mariestad. ska jag det måste jag ju skaffa ett jobb som inte är "frilansande på lokaltidning" utan typ kassan på coop.

en sak är jag i alla fall säker på. jag tänker inte inte inte inte inte börja jobba i hemtjänsten. för många berättelser om vårdtagargubbar som runkar mycket offentligt när dessa stackars arbetare kommer till hans hem för att vårda honom. vårda min snopp säger han.

nej det fungerar helt enkelt inte. dessutom är jag nog inte den typen av människa som tar hand om andra människor. det är väl lika bra att erkänna det, för mig själv och för hela världen, att jag bara inte är sån. jag vill inte ens ta hand om gubbar som inte visar snoppen.

nu ska jag inte skriva mer. istället ska jag titta på sex and the city tills jag somnar. godnatt insekter insikter


hur man mår

Ibland funderar jag på hur man mår och varför. Vad som gör att man mår lite sämre/lite bättre. Hur många fler liter saltvatten utsöndras ur kroppen via tårkanaler för att man äter p-piller? Hur mycket av den tillfälliga njutningen stannar kvar för efter att man tagit en cigarett? Hur länge är man nöjd med livet efter ett riktigt fint hångel och hur länge stannar en räkmacka i lyckosystemet?

Jag har precis tagit ett bad och sitter nu i min säng i trosor och linne.

En fin grej med emmabodafest: alla tjejer utan bh! Det är ju superhett? Men såna saker är inte för mig så klart, jag skulle nog inte våga.

Något att jobba på. Att inte bry sig om små bröstkomplex man skaffade sig efter idrottslektionerna i sexan.

Nåväl. Godnatt pusspuss

ÅTERUPPLIVNING

Så vaknar monstret till liv igen.

Man kan ju inte bara SLUTA blogga. En bloggare är ju någonting man är och så är det med det. I sann bloggaranda tänker jag visa dagens outfit:


(som är en slags frisyr och något slags sönderklippt) och nu ska jag berätta vad jag har gjort idag:

Varit i Hjo.

Med min familj, eller ja en del av den i varje fall. Vi spanade in trähusfasader med våra tränade ögon, sa vad som var bra och dåligt och förutom det åt vi rökt fisk i en snart sönderturistad hamn samt badade.

Nu hinner jag kanske inte skriva mer, för <3 snart kommer min babe <3 hem till mig. ä-n-t-l-i-g-g-e-n.

!!!!!!!

jaha men va roligt att blogga igen ändå!!!!! pusshej

RSS 2.0