labyrinter

Hej. Sitter vid köksbordet och äter en sallad som bäst beskrivs med ordet sallad. Jag gillar sallad. Till och med om det är tomater i, nu för tiden. Speciellt gott är det med sallad om man har tränat innan. Idag skulle Charlotte och jag träna efter skolan, men vi orkade inte eftersom vi körde ett Friskis och Svettis-pass i idrotten..så vi fikade med Anton istället. Jag var upprörd eftersom min varma choklad kostade 25 kronor och bestod av varmt vatten, en påse skummjölkspulvermedoboysmak och lite sprutgrädde i en liten, mellansvensktfikmedlagommycketbryggkaffe-kopp. Det kändes futtigt och hemskt. Men det var förstås gott, och varmt, vilket kan vara huvudsaken om det nu var det man var ute efter. Bortsett från att jag inte var det gick det alldeles utmärkt. Åt en halv fralla till, ja, du läste rätt, en halv. Det var alltså en delad fralla, med smör, en skiva ost och en halv gurkskiva och en liten bit tomat. Den var god men kändes inte direkt lyxig. Om jag hade varit ensam på cafét, och på dåligt humör, hade jag säkert ställt mig upp och vrålat på killen i kassan tills han gav mig mina 40 kronor tillbaka och en ny fika, varm choklad med riktig mjölk i och en fralla smörad med kärlek och omsorg. Men eftersom jag hade ganska gott sällskap, låtsades jag att jag betalade för det istället för den halvtaskiga födan. Kändes lite lätt prostituerat men bra. Vi pratade om bra saker, mest pratade vi om att vi inte gillar att prata politik och så pratade vi politik också.