how am I supposed to pretend that I never want to see you again

länk


(ligger och bloggar i sängen som en bloggare)

Idag var en flimrig och ihålig dag. På gymmet vände sig mina trumhinnor ut och in och jag drog in syre från hjärnan istället för luften. Det var skrämmande eftersom jag hörde andetagen jättehögt och väldigt mycket inuti huvudet. Samtidigt såg jag på tv. Tre tvapparater samtidigt men mest på den där en het läkarbrud sitter med benen i kors och svarar på frågor som tvtittare skickar in. Idag erkände en manlig sjuksköterska i panelen att han rakade sig under armarna i 6 år men att han hade slutat nu. En annan att han hade en svart tröja under sin grönblå arbetströja eftersom han fick lökringar under armarna annars. Han sa att gult inte fäster på svart. Är svett gult? Efter det pratade de om såna där metalltvålar som kockar använder för att få bort löklukt från händerna. Det blir någon form av jongrej med de illaluktande svavelgaserna och metallen så lukten försvinner. Spännande. Såg en såna på lagerhaus en gång och trodde det var ett skämt. En tvål av stål liksom. Tydligen kunde man använda den till andra mörka skrevor för att få bort lukt. När den kvinnliga läkaren sa att man kunde det sa en av männen: hehe jag vill inte prata om "andra mörka skrevor som kan ha lukt". Sen blev min andning normal igen efter att jag slagit mig själv i huvudet hårt kanske fem gånger eller fler. Då gick jag och stretchade lite.


(såhär ser jag ut när jag bloggar)

Bortsett från det fanns det ingenting att äta till frukost i morse. Det var jobbigt. När jag vaknade kändes det som jag skulle spy men jag minns inte varför för jag mådde inte illa. Åt en banan och drack kaffe innan jag åkte till skolan men det var fortfarande konstigt och krispigt i allting. När allting var konstigt och krispigt kunde jag tänka bra på lektionerna, vilket var mystiskt. Jag kände mig som ett adhd-barn som fått piller och plötsligt koncentrera sig. Häftigt!!!!! Imorgon ska jag göra likadant.


(såhär ser jag ut när jag dyker!!!! och får syn på en suspekt diffus firre i fjärran)

Nu ska jag sluta berätta om min dag och mig själv, inte för att det finns så mycket annat i min värld men jag kan berätta något som exempelvis berör eller känns lite grann i ögonen eller hjärtat, som snö eller regn på snö och att det luktar lite lite vår ute. Känns det i hjärtat nu? Fågelkvitter? Sol när man går till bussen på morgonen? Jag kan berätta om ett minne istället! Jag minns första gången och näst sista gången jag klippte upp en fästing. Äckligt!!!!!!! Jag höll den över toaletten, alldeles nyplockad och färsk från Wancettis nacke, och ur jacket saxen gjorde kröp det ut en mörkröd, krämig blodmassa. Fästingens tunna ben sprattlade och den såg bara löjlig och allmänt ofräsch ut så jag släppte den i toaletten och spolade. Jag har gjort det en gång till sen dess minns jag men det var den senaste gången. Det är inte alls så kul som man tror. Det luktade säkert illa också men det minns jag inte.


(livet i en bönsås)

Äh jag gillar ju inte ens bönor. Men schysst funktion! Godnattt elleh




Kommentarer

Tell me:

Mr/Mrs..?
Remember me, please.

Mail (our secret):

My home:

Note:

Trackback
RSS 2.0