labyrinter

Oh Malena, min älskade syster. Varför är du i Paris och leker när du kunde ha varit hemma och hjälpt din familj med viktiga saker som att klippa gräset, vrida åt kranar, måla väggar och renovera fönster? Varför? Vi vill ha dig här. Men jag antar att vi blir tvugna att klara oss utan. Egentligen förtjänar du inte alls att få se dessa bilder, i detta inlägg som jag helt och hållet tillägnar dig.

Du har ju velat se våra ägors senaste bravadrenoveringar, så det ska du väl få göra. Idag blev Adam klar med demo-köket ute i butiken. Det är helt fantastiskt fint. Förstår du att vårt drömkök står ute i storskolan och bara STÅR DÄR??? Det står där, utan koppling till vatten- eller gasledningar, helt oanvänt, med sin porlinsho, kökskran av brons, limegrönt, bulligt retrokylskåp, svart/guldig gasspis, de finaste bänkskivorna, de blankaste beslagen, vackraste luckorna, skönaste lådorna att dra i, häftigaste förvaringsutrymmena osv??? Medan vårt kök här hemma har pizzeriaväggar, en möglig plastmatta på golvet, hängande sladdar i taket och trasiga gånghärn i skåpen som byttes senaste gången år 1977?????? Satans fult och äcklig och fullt av flugor är det också.

Det här är synen som möter en när man går in i korridoren nowadays. Ja, du läste rätt och JA jag skrev rätt. KORRIDOREN! Inte trodde väl du, när du lämnade vårt hem för drygt ett år sedan, att det lagom funkytown skabbiga, färgflagiga, ruttna men trevliga rummet kunde förvandlas till en sådan här dröm? Och samma förvandling har skett med mina armmuskler som målat både ett, två, tre och fyra dryga varv på väggar och tak. Nu är de helpampiga! Inte lika pampiga och uthålliga som min stoiska mammas gamla väderkvarnsarmar såklart, men vi målar åtminstone bra tillsammans. Skulle vilja kalla oss för ett riktigt bra team när vi målar oss genom sommardagarna! Ja, och med på bilden är också vår privatsnickare Adam (även känd som hjälpsam granne med utbildning) och vår gode far som ser lagom vilsen men nöjd ut. (Egentligen är han pissförbannad på mig men det är en annan historia) (Inte mer än rätt förresten)

Malena, jag vet att du just nu sätter ditt franska petit cafe i halsen någonstans i din trånga studentboning i Paris och antagligen spottar du också ut kaffet över din vid det här laget alldeles för använda gamla laptop när du ser de här bilderna. Men du får ha't - precis som vi är tvungen att leva med att ha jordens vackraste skapelse i form av drömköket medans vi själva har ett kök som inte ens var exklusivt när det byggdes. Kylskåpet förresten. Visst är det fantastiskt. Apropå kylskåp har jag kommit på en fantastisk idé! Nu när vår kära hyresgäst Roland flyttat ur sitt hus och lämnat allt kvar, inkl. fult gammalt kylskåp med matvaror redo för mögelsporning i, tänkte jag att jag skulle kunna dra ur sladden på kylen, tömma ur allt snusk, dricka upp all alkohol som dessutom gömmer sig bakom den "färska skinkan" och sen ställa det i mitt rum! Vet d hur mycket som får plats i ett kylskåp? Hur mycket som helst! Jag kan lägga allting däri, mina underkläder, fina böcker, extrabatterier, kollegieblock redo att användas, viktiga papper och längst in kan jag gömma smuggelsprit. Sen klär jag in de ganska tråkiga vita dörrarna i rosa luddigt tyg! Eller spikar upp träpanel på! Fantastiskt! Ska bara blidka mamma och pappa först. Sen så.

Ser du? Ser du porslinshon? Kranen? Hörnskåpet? Grönskan utanför fönstret? Ser du Malena? Åh va du längtar hem nu va! Och titta lådorna ovanför spisen, NAJS VA?? Och apropå spisen, kan du skönja hur den svenska sommaren speglar sig i dess glans? Närbild på spisen va!!

*avis*

Lapparna kvar i vasken också. MM, så kan det va!

*nöjd mor*

Vänta lite nu. Min älskade syster. Visst är det så att du inte sett till butiken på ganska så länge? Måste nog passa på att ge dig lite övrigt-bilder!

Här har du det nyligen inredda provrummet vi varit tvungna att öppna för våra klädsugna kunder! De har blviti helt galna i laboreur-kollektionerna. Vi tar in så mycket kläder att importörerna får damp, det tar slut i fabriken och nästan hela första salen KRYLLAR av styva tyger och festliga knäskydd.

Ser du här? Vilket flöde!!!

Älskar dessa hattar. Ville tigga en av mamma och pappa som de kunde bokföra som oupptäckt snatteri el. dylikt men upptäckte att det inte var värt det efter att jag testat dem framför spegeln och till min stora sorg sett hur mitt hufvud blev platt som en pannkaka uppepå. Och jag som trodde jag passade i alla sorters hattar! :'(


Malena, jag vet att du inte tycker om när saker och ting är färggranna, såvida det inte är färgglatt som i förgyllt, men jag var helt enkelt tvungen att överredigera bilderna till max och lite till bara för att irritera dig och alla mina läsare. Hufvudsaken är att jag tycker om'et. Som du ser är nu hela andra salen fylld av färg och alla dess tillbehör. Olja, pigment, tjära, burkar, balsamterpentin osv. You know that song!

Och såhär långt har vi kommit i uppförandet av vårt eget kök i mellanrummet. En vägg och några omålade skåp samt att vi hittade lite billigt pillevuyt-porslin i en låda på ett bortglömt loppis någonstans utanför Tibro. Nice! Och bara för att påminna dig om vilken miserabel ätstund din stackars familj måste utstå varje dag i detta förbannade kök ska jag lägga upp en bild på dess förfärlighet:

A slight difference, huh? Hoppas du känner dig nöjd nu din sumpråtta. Du kan komma hem och mötas av alla dessa vyer, men nu är du kanske tillräckligt förberedd för att inte svimma/få hjärtinfarkt och därigenom ge pappa hjärtinfarkt samt en enkelbiljett tillbaka till tobakens underbara värld. Nu slog klockan midnatt. Det är 25 grader varmt i mitt rum och det här var min födelsedagspresent till dig. Grattis i efterskott på 27-årsdagen och hälsa Paris från mig. Nu vann Spanien fotbollsvm förresten. In case u didn't know liksom!! Vem vet, sådana nyheter kanske inte når dig i din studentlya. Fast å andra sidan, du har ju internet. Men jag chansar på att det snarare är intressanta byggnadsmaterial du googlar på när du vill roa dig, och bläddrar rakt förbi de feta fotbollsrubrikerna.

Du är ett vrak. Puss puss från din syster Freja. Mauritz och Ebba hälsar inte för de är inte här atm.