labyrinter

Idag har jag fanimej stekt. Så den blekhet ni kan skåda ovan, direktimporterad från en bildmapp signerad januarimånad, är numera ett minne blott. Det bästa med solen bortsett från att den är varm och att jag blir brun är nog att dess strålar framhäver mina finaste ärr som jag har på armbågen, vilka jag fick av en bessynnerligt vass dörr i kombination med skenande folkmassa (killarna i min förra klass). Dessa ärr petade jag upp gång på gång tills de satt där de skulle och numera ser jag ut som en av Wolverines mistresses. Jag ska nog fota dem och lägga upp på bloggen tror jag! De är för fantastiskt konstnärliga och perfekta för att bara de människor i min närhet ska få se dem, utan hela världen borde få se, dregla och avundas!

Nu ska jag avsluta mitt filosoferande kring mina mest älskade småsår och gå och lägga mig utan att borsta tänderna. Har kommit fram till att jag bara ska borsta tänderna när jag är sugen på det, för att inte förlora njutningen av att väl göra det. Det innebär inte att jag kommer borsta tänderna mer sällan, eftersom jag anser att tandborstning är någonting få stunder förunnat och borde tas tillvara på bästa sätt! Jag älskar att borsta tänderna och den enda skillnaden i mitt mintliv från och med mitt mycket tunga beslut är att jag kanske börjar borsta tänderna mer oregelbundet. Några dagar kanske bara 1 gång, andra 5 gånger. Om jag gör det varje gång och endast då jag är sugen på det. Det låter väl strålande?

Japp, som sagt skulle jag gå och lägga mig, vilket jag totalt verkar ha glömt bort. Men nu så. Har en del girltalk att genomföra med beztiz först bara. Sen ska jag vila mina utdöende hudceller mot svala lakan och mitt hufvud, ständigt dinglande av trötthet, förvirring och uttråkan ska ÄNTLIGEN få chilla på kudden. Ska bli ett bra ögonblick i mitt liv.