labyrinter

Vet ni vad? Kemi och fysik A-kurserna är härmed avslutade. Biffen är fixad, allt är kirrat, läget är lugnt och veden brinner. Fysik, det ämne jag hatar mest av allt bortsett från krig och orättvisor, jag vill tacka dig för den här vedervärdiga tiden. Jag är hemskt ledsen att jag har varit en dålig naturare och inte valt fysik b. Men det får verkligen vara nog med effekt och energi och brytningsindex och densitet och momentarm och allt vad det heter.

Det som känns allra bäst nu när jag på tisdag har min allra sista fysiklektion är att jag kan lämna lektionssalen rakryggad. Med ett litet MVG som kittlar mig under näsan kan jag resa mig upp från träbänken, lämna fram min slitna och sönderräknade böcker till Bosse, börja gå ut ur klassrummet, vända mig om i dörren, skrika SO LONG SUCKERS och springa ut i korridoren, som en ko som släpps ut på grönbete, frihetsdoftade vårvindar kommer blåsa upp och storma bakom mina långa, jullovstörstande steg och alla elever kommer ropa efter mig: TITTA, DÄR SPRINGER FREJA SOM FICK MVG I FYSIK MEN DISSAR DET FÖR HON HAR FAN BÄTTRE SAKER FÖR SIG!!!

Joråsåattehhhh mm det känns bra. Det vore ganska jobbigt om jag inte fick mvg nu när jag skrutit om det mer än vad jag någonsin kommer skryta om ett betyg igen, men med tanke på att min senaste prov gick rakt hem i byttan full av socker så förtjänar jag förstås det bästa. Kemin gick också bra förresten. Jag älskar när jag får bra betyg. Efter förra höstterminens betygsfiasko från min sida uppskattar jag verkligen ett trestavigt betyg mycket mer än vad jag gjorde i exempelvis nian. Jag sov mig igenom lektionerna, pluggade knappt och chillade till tusen. Men det gjorde inget för jag fick bra betyg ändå. Som om betygen i grundskolan spelar någon roll egentligen, det hade räckt med godkänt i svenska, engelska, matte för att komma in på natur. Vad fan, jag kunde valt astronautgymnasiet i Kiruna med mina betyg! Tänk om jag hade gjort det, hur hade mitt liv tett sig då?

Inte mer snöigt i varje fall. Kallare, ja visst, men varför skulle jag flytta till Norrland när Norrland flyttar till mig?

Precis.  Förresten är enda anledningen till att jag tänker publicera denna spya av självgodhet följande:

Malena. Malena, min älskade, överambitiösa syster. Jag vet hur stolt och rörd du känner dig, där du sitter uppassad av betjänter någonstans i Afrika, av att läsa detta skrifliga bevis på vårt släktskap. Jag vet, hur du nu sitter och torkar glädjetårar över att äntligen insett att någon kan vara lika egocentrisk som du. Jag kan känna lukten av din belåtenhet, som ersatt den fräna stank av besvikelse du utsöndrade med varje liten ickeverbal körtel och kletade över min redan illaluktande kropp under min första tid på gymnasiet.

Nej jag skojar förstås, du var ett enormt stöd, även om du satt helt onåbar i ett studentrum i Paris, och jag, var helt ensam i mitt 13-gradiga pubertetsdoftande rum och spelade facebook-spel istället för att plugga.

Du kommer bli så arg på mig, och jag menar inte hälften av det jag skriver, jag måste bara överdriva det hela så mycket att det blir intressant för någon annan än mig själv och då vet jag inte längre vad som är sant och vad som är en uttråkad, känslosvallande tonårings fantasi. Förlåt, men visst är du stolt över mig? Nu ska jag bara få 19.9999 poäng i sammanlagt slutbetyg så kanske jag är värdig att få kallas din syster dessutom.

Fan, det är ju redan för sent. Ett vg så är man körd, eller????????

Pusshej en fredagskväll